Inkomstskatt: Väsentlig anknytning

Lagrum

3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A och B

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

Fråga 1

A och B ska efter utflyttningen till (…) anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.

BESLUT

Fråga 2

Ansökan avvisas i denna del.

BAKGRUND

A och B är gifta. A uppbär sedan november 2014 pension och B avslutade sin anställning i Sverige i augusti 2015.

Makarna är svenska medborgare och de avser att flytta från Sverige till [utlandet] där de ska bosätta sig i en lägenhet som de äger sedan tidigare. Utflyttningen är bestämd till den 30 augusti 2016.

Den villafastighet som sedan 1994 varit makarnas permanentbostad är såld med tillträde för köparna i början av 2016. I samband med fastighetsförsäljningen har makarna köpt en bostadsrättslägenhet i Sverige. De har tillträde till lägenheten kring årsskiftet 2015/16 och den ska användas för fritidsändamål. Makarna kommer dock att bo i lägenheten fram till utflyttningen från Sverige.

FRÅGORNA OCH PARTERNAS INSTÄLLNING

Makarna vill veta om innehavet av den nya bostadsrättslägenheten innebär att de efter bosättningen i (…) bedöms ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är att anse som obegränsat skattskyldiga här (fråga 1).

För det fall lägenhetsinnehavet innebär att de är fortsatt obegränsat skattskyldiga här vill makarna veta var de ska anses ha sin hemvist enligt skatteavtalet mellan Sverige och (…) (fråga 2).

Makarna anser att de genom att sälja den tidigare permanentbostaden på ett påtagligt sätt visat att de vill bryta banden med Sverige. Ett innehav av en mindre bostadsrättslägenhet här som anskaffats i samband med utflyttningen kan inte medföra väsentlig anknytning eftersom lägenheten ska användas för fritidsändamål. De menar vidare att, vid en prövning enligt skatteavtalet, deras hemvist är i (…).

Skatteverket anser att makarna ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen och att så är fallet oavsett om de bosätter sig i den nya lägenheten innan utflyttningen. Verket menar vidare att det inte är lämpligt att inom ramen för ett förhandsbesked besvara frågan om hemvist enligt skatteavtalet.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Fråga 1

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.

Om bostaden före utflyttningen varit den skattskyldiges permanentbostad har den i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 83, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51).

I de fall bostaden fyllt funktion som fritidsfastighet har enbart denna omständighet inte medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga (jfr RÅ 1992 not. 367).

Makarna kommer att vara bosatta i den nyanskaffade bostadsrättslägenheten, från det att de flyttar från villafastigheten till utflyttningen till (…), dvs. under en klart övervägande del av 2016.

Mot den bakgrunden måste bostadsrätten ses som makarnas permanentbostad. Skatterättsnämndens samlade bedömning av redovisade omständigheter är därför att makarna ska anses ha väsentlig anknytning hit.

Fråga 2

Frågan innebär en prövning av var makarna ska anses ha sin hemvist vid tillämpningen av artikel 4 punkt 2 i skatteavtalet mellan Sverige och (…). I den punkten anges de olika kriterier som i tur och ordning ska tjäna till ledning vid bedömningen – bostad, personliga och ekonomiska förbindelser (centrum för levnadsintressen), stadigvarande vistelse och medborgarskap.

För att bedöma till vilken stat en persons personliga och ekonomiska förbindelser är starkast krävs normalt ett omfattande underlag (jfr kommentaren till artikel 4 punkt 2 i OECD:s modellavtal).

Enligt Skatterättsnämndens mening är det inte lämpligt att göra en sådan utredning inom ramen för ett förhandsbesked. Något förhandsbesked bör därför inte lämnas vad gäller tillämpningen av skatteavtalet. Ansökan ska därför avvisas i denna del.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson, Ulla Werkell och Åsa Ärlebrant.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.